Knuff är också osäker och lite rädd för saker, är det något han blivit väldigt rädd för så går jag sakta förbi saken flera gånger under beröm och godis sen går jag vidare till ett "säkrare" ställe så han får fundera lite. Oftast brukar saken inte vara lika farlig efter det. Ju mer man är ute desto bättre går det, men det är bra att börja med ett litet område ex. ens kvarter eller liknande, sen utöka allt eftersom gojan känner sig lugn och säker. Man får utgå från ens egen goja och vad som fungerar men tålamod och att ta det i sakta mak brukar lösa det mesta.
Knuff är fortfarande bara van vårat kvarter men det finns tillräckligt med saker där att undersöka så dom slutar bli farliga. Balkongen är han helt hemma på vid det här laget men vi satsar på att kunna använda fikaborden i mitten av kvarteret där det finns ett mindre träd han kan sitta i medan vi pratar med grannar eller fikar. Trädet är fortfarande skitläskigt, men han har ju en känd träfobi sen tidigare
