Hur gör man? Hur börjar man?
Vi har två parakit honor, där en är handtam och den andra en försiktig fd voljärfågel.
Jag vill gärna träna dem , dels att de verkligen kommer på kommando men även av anledningen att ge dem något att arbeta med.
Men jag är helt grön inom detta område, så tipsa om metod och/eller litteratur i ämnet, tack.

först se vad de är de älskar och kan göra vad som helst för det och börja träna att den andra ska vara bekväm i din närvaro stiga upp på handen långsamt.
du har en helt del bra böcker i ämnet på 24parrot

Tycker inte det är nödvändigt att börja träna den andra att gå upp på handen, det finns många saker man kan göra innan som kommer få fågeln att känna sig mer säker runt dig. När jag tränar fåglarna så andvänder jag en klicker. Det är något jag kan rekomendera, eftersom det är en enkel och tydlig teknik att använda. Själva klicker kostar inte mer än 50-70 kr och går att köpa på de flesta djuräffärer.

Om du bestämmer dig för att använda en klicker så är det första steget att "ladda" klickern. Det betyder bara att man ska få fågeln att koppla klickern till något possitivt, vanligen godis av någon form. För att ladda klicker behöver du bara klicka, sen belöna, klicka, belöna osv.. tills fågeln tydligt förknippar klicker-ljudet med att "nu får jag godis". Efter detta kan man börja träna in olika beteenden.

Ett enkelt och bra beteende att träna in är targetträning. Detta innebär att du har ett föremål (vi använder oanvända ätpinnar som man får på kinarestaurang), och detta föremål ska fågeln röra vid för att få belöning. De flesta fåglar är nyfikna och vill pröva bita på ett nytt föremål som man håller framför dem. När de biter på pinnen klickar du, sen belönar.
Om fåglen inte själv vågar känna på pinnen kan du hålla godiset emot pinnen och presentara både godis och pinne. Detta gör du ett par gånger så får det själva pinnen att verka mindre skrämmande, för när du håller fram pinnen så får ju fågeln godis:)

När man känner att fågeln har börjat förstått det här med att bita på pinnen för att få godis börjar man försöka få fågen att röra sig mot pinnen, tex hålla pinnen över en annan gren så att fågeln får förflytta sig dit för att få godis. När fågel klarar detta kan man få fåglen att flyga lite var som, tex till din hand (och här kan du börja träna in inkallning).

Tänk på att ha många korta träningspass hellre än ett långt. Om det är möjligt kan det även hjälpa att separera på fåglarna under själva tränignen men det är inte helt nödvändigt. Använd korta enkla komandon så lär sig fågeln dom snabbt. Ha tåla mod med träningen, i början kan det ta lång tid för fågeln att förstå vad det är du vill, men när de har lärt sig klicker metoden så går det ganska lätt att lära dem nya beteenden.

Lycka till :)

ps. är det nymfkakaduor du har? Om den inte så tama fågeln inte vågar äta direkt från din hand kan du belöna med hirshkolv (stavning?). Det brukar vara ganska lätt att få fågeln att äta från dem även om man håller i dem.

En annan sak som kan hjälpa är om fåglarna är lite lite hungriga under träningen. Ta bort deras mat någon timme innan du tränar med dem så är dom lite mer motiverade till träning :)

jättefina svar JL-92. Det är kul att läsa sådana fina svar.

:)

hehe, tack törnros^^ Detta blir ju mitt projektarbete nu i trean så något borde man ju kunna ;)

JL tog svaren ur min mun, jag kan bara intyga vad han säger, och klicker är ett jättebra redskap.

Targetträning är jättebra, men en annan sak som de också kan tycka är jättekul är att härma dig. Det kan bara vara enkla ljud som parakiterna redan kan, så behöver du inte vara nära dem alls, om de tycker att det är för nära, även om du har pinnen mellan.

Tack, det låter som en klicker ska stå överst på inköpslistan i morgon.
Kaxen- den "tama", kan ordet "hopp"- och en gest där jag knackar mig på axeln. Då hoppar/flyger hon dit. Om hon vill!*S* Ordet envis skapades säkert för att beskriva en parakits sinnelag?
Kajsa- den "frisinnade" - drar sig undan fysisk kontakt med oss. Hon tar från fingrarna, men får två kilometer lång hals om inte burgallret är emellan. Hon är väldigt nyfiken och vill gärna vara med, men vågar inte. Så hon sitter på tavelramen ovanför soffan och knirpar nöjt medan Kaxen klättrar på husse (den stora favoriten). Hon har kommit närmare och närmare, ibland tom putsar hon husse i nacken- men det är LÅNGT kvar innan hon törs sitta på handen. Det får ta den tid det tar. Vi har bara haft henne i två år ännu ;o)
Som sagt- envis beskriver parakiter!!
Men jag strävar efter att få henna handtam då vi har byggt en bra voljär åt dem för sommarvistelse- men det är en fight varje gång hon ska in i transportburen nu. Vi får ta henne med nät, håv och lurendrejeri.. och det kostar husse blod varje gång. Hon blir så förbannad så det liknar inget..*S* Men sekunden efter äter hon från våra fingrar, så jag tror inte hon blir rädd direkt? Men kan vi få ta henne, slipper vi kampen! Det skulle säkert underlätta i framtiden.
Kajsa är en smart pippi, så det kommer säkert att lösa sig.
PS. Det är gulsidade parakiter jag har. Bild finns i mitt galleri här på siten. Vet inte hur lättdresserade de är som art. Normalt individuellt, skulle jag tro..

Förresten JL-92- kan du inte publicera ditt projektarbete sen? Jag skulle gärna läsa det!!

då låter det som lite klickerträning skulle vara super:) träna transport bur kan vara lite knepigt, men absolut inte omöjligt! krävs ganska mycket träning bara för att de ska känna sig trygga. Ett enkelt knep du kan köra som inte är å krävande från din del är att alltid ha transportburen framme där de kan gå in i den, och lägga in lite godbitar där varje dag. Då blir den ganska snabbt mindre läskig så blir det mycket lättare att träna dem att gå in i buren när man själv vill:)

Kommer antagligen publicera projektet någon stans. Men vi har nästan ett år kvar tills det ska vara färdigt, så det kommer ta ett tag:P

Lycka till med träningen:)

Själv undviker jag både target och klicker på fåglarna. Jag vill inte begränsas med att alltid ha en pinne eller en klicker med mig. Jag följer Barbara Heidenreichs råd att vara verbal och tydlig i mina rörelser.

Barbaras filmer och böcker hittar du på Training Parrots | Parrot Training DVDS & Books och hon har en hel del på youtube med.

Target är ju oftast bara för att träna en inte tam fågel, och då borde det inte var något problem att ha pinnen i närheten, men att ha med klicker kan vara lite besvärligt, däremot betyder ju inte att man inte kan träna utan klicker bara för man använder en. Jag berömmer alltid verbalt när jag använder klicker också, men jag tyker iaf klickern har mycket bättre effekt, antar Kiwi förknippar den med positiva saker och godis, varje gång han är bråkig om något kan man ta fram klickern, så brukar han göra sitt bästa för att lyssna på en.

Jag tycker inte alls att det begränsar, Targeting används av mig bara under träningspassen och för att lära in nya beteenden. Om fågeln skulle vara rejält grinig någon gång när man exempelvis får bråttom hemifrån är en targetpinne (eller har iaf varit för mig) ett ovärderligt verktyg för att få in dem i buren snabbt utan tvång. Det är dessutom välsigt praktiskt vid inkallningsträning, transportträning osv.
Jag brukar i allmänhet rekommendera det mest för att det också är ett väldigt bra sätt att snabbt bygga upp många bra positiva erfarenheter med tränaren. Efer ett tag behövs sedan varken klicker eller godis för att tränaren i sig själv skall uppfattas som något positivt av fågeln.
Alltså, dumt att göra antingen eller om man frågar mig. (:

För oss har klickern haft störst vikt i början när man tränar in ett nytt beteende. Den är väldigt tydlig då man efter ett tag blir snabb att klicka vid rätt tillfälle, plus att det alltid är samma ljud. När fågeln väl har lärt sig beteendet så behöver man egentligen inte klicka, efter som fågeln förstår komandot och vet att den har utfört det rätt när belöningen kommer. Så av mina egna erfarenheter håller jag inte med Nillan:) Target träning går precis lika bra att köra med ett finger, och dom har jag alltid med mig ;)

JL-92 jag tycker det är bra om DU lyckats med det men när våra egna fågelbeteendevetare och en av världens bästa djurtränare säger att en klicker bara är i vägen så tror jag mer på dem. Själv har jag tränat ett antal gojor (amasoner, jako, kakaduor, aror) utan klicker.
Har du själv lekt klickerleken någon gång? I så fall vet du hur EXAKT noga du måste vara när du klickar och det är jättesvårt för den som inte är insatt. Det måste klicka i exakt rätt läge för att ge rätt resultat.

Targetträning med mitt finger till en fågel som är rädd för händer och attackerar dem är INTE att rekommendera

Inte för att vi provat klicker på Knuff men det har heller inte behövts. Han förstår våra handsignaler så pass bra och har gjort det från början, för båda göra likadant när vi tränar honom. Så varför ändra på ett vinnande koncept?! För mig är det dessutom bra att han vet att mina händer inte är farliga som han gjorde i början...idag får jag röra honom hur jag vill vart han än sitter...tror en stor del av det kommer från just träningen med enbart handrörelser och godis från handen. Så även om många gillar klicker så ser jag ingen anledning att vi skaffar en sån till träningen med Knuff. Tror man måste få känna efter själv men det kan ju vara bra att börja utan och se hur det går...tror det kan vara svårt att vara utan klicker om man väl börjat med den.

hmm... Nillan har du jobbat med klicker förut? För vi har heelt olika erfarenheter. Inte för att det är något fel, eller ens något konstigt med det. Klickerleken är ju även bra mer avancerad än det vi begär av våra gojor. Det Jag gör när jag tränar in ett beteende är att jag framkallar beteendendet och klickar när det utförs. Vill jag tex att en goja ska skaka på huvudet på komando så ger jag komandot och sedan blåser jag mycket försiktigt i fågelns ansikte, fågelns naturliga reflex är då att skaka på huvudet. När fågeln skakar på huvudet klickar jag (inte så svårt att tajma in) och sedan belönar. Detta gör jag tills fågeln skakar på huvudet utan att jag behöver blåsa. När fågeln har lärt sig komandot behöver jag inte längre klicka eftersom fågeln redan vet vad jag vill, och själva klicket är inte belöningen utan godiset. Klickern är som sagt bara för att visa att "nu gjorde du rätt". Det fungerar mycket bra utan klicker med ett enkelt "bra!" eller att bara ge godis. Däremot är det enkelt att med övning bli snabbare med klicker. Att en beteendevetare hellre vill att du använder deras teknik än klickertekniken är inget som förvånar mig...

Jag har använt klicker på ungefär 10 otama och halvtama fåglar av olika arter och åldrar och hitills har jag inte fått några problem. Sen har jag dock inte prövat någon annan teknik så det är svårt för mig att säga att andra tekniker inte är bättre, men med de resultat som jag har fått när jag har använt klicker så har jag aldrig kännt att jag har behövt pröva någon annan teknik.

Jag är absolut övertygad om att man kan träna på många andra sätt, men att säga att en klicker enbart skulle försvåra träning är bara felaktigt...

Sen förstår jag inte varför du skulle vilja undvika targetträning? Kanske mena du bara att du inte har kännt att du har behövt det, men det lät lite som om du tyckte att det var något fel med det? Target använder man på många större djurparker med många olika djur. Det är utmärkt att använda när man jobbar med djur som är i allmänt svårhanterade. Säg tex att du har ett par lite argsinta amazonpapegojor och unga elever som behöver jobba med dessa som är lite fågelrädda. Även om dessa fåglar är helt otama kan man då använda sig av en target (pekpinne, postitlapp eller liknande) för att få fåglarna att hålla sig till en viss del av hägnet när de rädda eleverna ska in och byta mat eller vatten. Det krävs en del träning för att uppnå detta men det är ju enbart berikning för fåglarna. Eller tänk om du ska försöka få en otam fågel upp på en våg?

Jag tycker att det är sket bra att du tipsar om olika tekniker och berättar hur du själv känner om klickerteknik, men jag blir lite irreterad när nu när jag får känslan att du vill att klicker ska framstå som värdelöst.. Kanske har jag missuppfattat:)

"I så fall vet du hur EXAKT noga du måste vara när du klickar och det är jättesvårt för den som inte är insatt." - Nillan
Helt sant, fåglarna måste först lära sig hur det fungerar med klicker och även den som klickar:) känns som om jag har sagt det förut...?

Jag måste verkligen hålla med om att klicker är ett toppenredskap när man vill träna en goja. Min erfarenhet är att djuret (jag har tränat hundar och stora papegojor) tycker det är ROLIGT med klicker. Detta under förutsättning att de vill lära sig något. (Hade en blågul ara som bara ville ha godis men inte utföra något.;))

Däremot använder jag numera oftast bara klicker när jag vill att Caramba, min blågula ara, ska lära sig något speciellt. När det gäller "vardagslydning" kör jag verbala kommandon och uppskattande ord som belöning och det funkar.

Men att säga att klicker är "onödigt" tycker jag är att ta i.:)

Mm, du missförstår - klickern är ett värdefullt redskap men jag föredrar att använda den på andra djur än fåglar. Jag har sett ett antal gojor som blivit fellärda med klickern för att klicket inte kommit i exakt den stund det ska göra.
Du anser att det är lättare för en goja att fatta vad vi vill än vi människor. Vi vet när vi går i leken att vi har något att utföra...
Förespråka du target och klicker så förespråkar jag röst och rörelser

okej, då ber jag om ursäkt, blev lite frustrerad:) När jag har lekt leken har vi dock inte fått göra något för att framkalla det önskade beteendet, då blir det svårare;) Om du däremot lekte leken ett par gånger om dagen tror jag nog att du skulle tycka att det var lite lättare:)

Leker du klickerleken rätt ska den som agerar "djur" gå ut ur rummet och de andra ska bestämma vad du ska göra utan verbal kommunikation (eftersom djuren inte förstår våra ord ändå).
Om du har gått ut så bestämmer de andra att du ska stå på ett ben och hålla en vas i handen. Nu gäller det för den som sitter med klickern att var mkt tydlig så du fattar att du ska hålla i vasen och stå på ett ben. Jag kan säga att det är INTE lätt!! Vi har haft leken på kursen och jag kan inte säga om det var svårast att klicka eller "lyda". Det låter kanske lätt men det är det inte. (Vi fick vingummi som belöningsgodis TheUnlyckyBirdLover här på PF klickade mig till att ta upp min ara på handen och han gjorde det väldigt bra för jag förstod ganska fort att jag skulle göra ngt med Kråke)
Att leka den flera ggr per dag gör det nog lättare och lättare för mig som håller i klickern att klicka rätt än för den som ska utföra det jag ber om...
Därför påstår jag att det är lätt att klickern blir ett felaktigt hjälpmedel för den som inte vet exakt vad den ska vara till.
En hund är sååå mkt lättare att träna med en klicker än en goja. Och jag säger som Barbara - det går lika bra att säga "braaaa" vid exakt tidpunkt som att klicka och jag håller med om att det är lättare utan klicker för jag har bara två händer (godis ska komma i samband med klicket vid inlärning).

Nej den leken är inte lätt, fast man försöker ju få ganska knepiga beteenden för att de ska bli kul:P Om jag däremot ville få dig att skratta, vilket är ett beteende jag med lite tur kan få av dig, så behövs det inte många gånger innan du förstår ;) Jag står nog ändå fast vid att jag tycker klicket är tydligare, och jag tror om något att det är lättare att urskilja än "braaaa". Vi människor slänger ju ur oss så väldigt många konstiga ljud när vi är med djur ändå ;)